Hoppa till innehåll Hoppa till navigering

Visselblåsarfunktion

Räddningstjänsten Storgöteborgs visselblåsarfunktion har inrättats för att underlätta för personer att rapportera om missförhållanden inom räddningstjänsten som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Sedan år 2021 finns en ny visselblåsarlag, lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Syftet med lagen är att skydda personer som i arbetsrelaterade sammanhang rapporterar om missförhållanden. Med missförhållanden menas exempelvis misstanke om korruption, muta, andra ekonomiska oegentligheter, jäv, förtroendeskadliga bisysslor eller ageranden samt kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.

Vem kan rapportera?

Du som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden inom Räddningstjänsten Storgöteborg kan rapportera dessa, förutsatt att du ingår eller har ingått i någon av följande personkategorier:

  • medarbetare och arbetssökande
  • volontärer och praktikanter (pågående eller sökande)
  • egenföretagare (pågående eller sökande)
  • konsulter
  • personer som på annat sätt ingår i ett förvaltnings-, lednings eller tillsynsorgan inom räddningstjänsten, t.ex. revisorer

Vad kan rapporteras?

Missförhållanden inom räddningstjänsten kan rapporteras till visselblåsarfunktionen om det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Med allmänintresse menas att det ska gälla allvarliga förhållanden som angår allmänheten och det ska finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.

Observera att visselblåsarfunktionen inte ska användas för rapportering av mindre förseelser eller allmänna synpunkter på arbetsledning, arbetsmiljö eller verksamhetsplanering. I dessa fall kan i stället närmaste chef eller annan lämplig befattning kontaktas. Endast mycket allvarliga förhållanden som rör egna arbets- eller anställningsförhållanden kan rapporteras till visselblåsarfunktionen.

Överträdelser inom vissa områden av den europeiska unionsrätten (EU-rätten) kan alltid rapporteras till visselblåsarfunktionen, dvs. oavsett om det finns ett allmänintresse. Det gäller exempelvis inom offentlig upphandling eller skydd för personuppgifter (GDPR).

Det som anmäls ska antas vara sant.

Undantag för säkerhetskänslig verksamhet

Visselblåsarlagen gäller inte för rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, dvs. uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Visselblåsarfunktionen ska därför inte användas för rapportering som inkluderar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Hur lämnas en rapport (rapporteringskanaler)?

Missförhållanden kan rapporteras till Räddningstjänsten Storgöteborg (intern rapportering) genom följande kanaler:

Vissa missförhållanden kan rapporteras till andra särskilt behöriga myndigheter (extern rapportering). Exempelvis kan missförhållanden inom offentlig upphandling rapporteras till Konkurrensverket. Förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden innehåller en bilaga där samtliga behöriga myndigheter är listade.

Länk: Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (riksdagen.se)

Vad händer efter att jag rapporterat?

Rapporterade missförhållanden tas emot av Räddningstjänsten Storgöteborgs visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionen har sedan kontakt med den rapporterande personen, följer upp det som rapporteras och lämnar återkoppling till den rapporterande personen.

Visselblåsarfunktionen består av personer med oberoende och självständig ställning inom Räddningstjänsten Storgöteborg. Personerna kan vara anställda eller externt anlitade, t.ex. advokat. Personer som ingår i visselblåsarfunktionen deltar inte i handläggningen av ärenden där personen utpekas som ansvarig för ett missförhållande eller där personen på annat sätt skulle vara jävig.

Är det möjligt att rapportera anonymt anonymt och vilket skydd finns för uppgifter som lämnas?

Rapporter kan lämnas anonymt. Anonyma rapporter kan dock vara svårare att utreda och att det inte alltid är möjligt att lämna återkoppling till den som lämnar sådana rapporter.

Notera dock att anonymitet aldrig garanteras om det rapporterade missförhållanden blir föremål för brottsutredning.

Den som vill vara anonym rekommenderas att använda räddningstjänstens e-tjänst, se länk ovan. E-tjänsten drivs av en extern leverantör och gör det möjligt att lämna rapporter och få återkoppling anonymt. Vid användning av någon av de andra kanalerna kan det vara svårt att rapportera utan att lämna identifierande uppgifter.

Inkomna uppgifter utgör i regel allmänna handlingar och kan komma att lämnas ut i enlighet med offentlighetsprincipen efter sekretessprövning. Någon anonymitet kan därför inte garanteras när det förekommer identifierande uppgifter. För att vara anonym behöver den rapporterande personen försäkra sig om att rapporteringen och eventuella andra inlämnade handlingar saknar sådana uppgifter. En rapporterande person är skyddad mot repressalier. Det finns även bestämmelser om ansvarsfrihet som syftar till att möjliggöra rapportering i vissa situationer där det föreligger tystnadsplikt eller hinder mot att inhämta information. Ansvarsfrihet gäller dock inte säkerhetskänslig verksamhet (se ovan).

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

Meddelarfrihet innebär en rätt för var och en att lämna uppgifter till grundlagsskyddad massmedia för publicering, t.ex. till tidningar, radio eller TV. Det gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Vid meddelarfrihet får grundlagsskyddad media inte avslöja källan om uppgiftslämnaren vill vara anonym. Den offentliga verksamheten är då även förbjuden att försöka efterforska källor (efterforskningsförbud).

Undantag, dvs. där meddelarfrihet inte gäller:

  • Obehörigt utlämnande av en allmän handling
  • Lämnande av uppgifter som utgör landsförräderi, spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller viss annan allvarlig brottslighet
  • Lämnande av uppgifter som omfattas av sekretess om bland annat Sveriges utrikesförbindelser, kvalificerade skyddsidentiteter, säkerhets- och bevakningsåtgärder samt risk- och sårbarhetsanalyser

Anskaffarfriheten innebär en rätt för var och en att anskaffa information för att senare kunna lämna vidare inom ramen för meddelarfriheten.

 

 

 

Behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig

Räddningstjänsten Storgöteborg, org.nr 220000-0752, är ansvarig för behandling av personuppgifter inom visselblåsarfunktionen och dess olika rapporteringskanaler.

Ändamål med behandlingen och laglig grund

Ändamålet med behandlingen är att kunna uppfylla de lagkrav som ställs på räddningstjänsten att tillhandahålla kanaler för rapportering av missförhållanden och genomföra den utredning som ärendena kräver. Ändamålet är också att behandla personuppgifter där det är nödvändigt i samband med uppföljningsärenden. Detta innebär att räddningstjänsten kan behöva behandla personuppgifter för att hantera rapporterade visselblåsningsärenden, tillvarata räddningstjänstens rättigheter och skyldigheter utifrån de oegentligheter som framkommer i visselblåsningsärenden samt i övrigt uppfylla de lagkrav som ställs på räddningstjänsten.

Den lagliga grunden för behandling av personuppgifter i samband med visselblåsningsärenden är som utgångspunkt rättslig förpliktelse enligt 5 kap. 2 § visselblåsarlagen. Den lagliga grunden för behandling av personuppgifter i samband med uppföljning av visselblåsningsärenden och andra åtgärder som vidtas med anledning av ett inrapporterat ärende är fullgörande av rättslig förpliktelse eller allmänt intresse i att tillvarata sina rättigheter utifrån misstänkta eller konstaterade oegentligheter.

Utlämnande av uppgifter och personuppgiftsbiträden

Uppgifterna kan komma att lämnas ut till myndigheter (till exempel polismyndighet i de fall visselblåsningsärenden leder till brottsanmälan) i samband med utredning, uppföljning och åtgärdande med anledning av ett visselblåsningsärende.

Behandling i samband med visselblåsningsärenden sker också hos personuppgiftsbiträden. Dessa får enbart agera på räddningstjänstens instruktioner vilket regleras särskilt i biträdesavtal.

Lagring och gallring

Personuppgifter som förekommer i ett visselblåsningsärende sparas i upp till två från det att ärenden har avslutats.

Dina rättigheter som registrerad

Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att:

  • få veta hur dina uppgifter har behandlats,
  • få dina personuppgifter raderade eller rättade,
  • få dina personuppgifter flyttade,
  • när som helst begära att behandlingen av dina personuppgifter upphör och
  • lämna klagomål till Integritetsmyndigheten.

Observera att dina rättigheter enligt ovan kan påverkas av den tystnadsplikt som gäller för visselblåsningsrelaterade uppgifter samt för de fall ett röjande gör att utredningen försvåras. Möjligheten att utöva dina rättigheter kommer att bedömas utifrån bland annat den rättsliga grunden och ändamålet för aktuell behandling.

Meddelanden som kommer in till oss blir som huvudregel allmänna handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen. Detta innebär att dessa diarieförs, registreras och vid en begäran kommer att prövas för utlämning. Utlämnande sker om det inte föreligger sekretess.

Kontaktuppgifter och dataskyddsombud

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Dataskyddsombudet
Box 5204
402 Göteborg

Dataskyddsombud är Sigrun Hreidarsdottir
dso@rsgbg.se, 031-335 27 00

Senast uppdaterat: 12 oktober, 2022, kl 14:00