Rektorer och brandskyddsansvariga

För rektorer och skolpersonal har vi samlat information om förebyggande åtgärder mot anlagda skolbränder.

Anlagd skolbrand

Anlagd brand är ett samhällsproblem som skapar psykisk, fysisk och ekonomisk otrygghet. Av alla offentliga byggnader utgör skolor de i särklass mest branddrabbade och där bränderna dessutom ofta är anlagda.

Mycket talar också för att skolor som drabbats av anlagda bränder i många fall upplevt en tidigare eskalering av annan problematik som social oro och annan brottslighet som till exempel skadegörelse. Det behövs tekniska åtgärder för att förhindra uppkomst och spridning av brand, samtidigt behövs åtgärder för att förhindra att barn och ungdomar anlägger bränder.

Det handlar om att arbeta för att alla elever ska känns sig trygga och trivas i skolan, genom att förebygga kränkningar, misstrivsel och ohälsa samt genom att ge elever i svårigheter det stöd de behöver, oavsett om det handlar om inlärning, hälsa eller sociala problem. Ett bra brandskydd omfattar inte bara brandskyddstekniska frågor, utan även underhåll, vuxennärvaro och elevvård. Forskning visar att normer och attityder kopplat till anlagda bränder och eldande kan vara skyddande. Om det finns en tydlig nolltolerans bland skolpersonal, elever och föräldrar så minskar förekomsten av upprepade anlagda bränder på skolan.

Varför anlägger ungdomar bränder?

Att anlägga brand är ovanligt och merparten av de som uppger att de anlagt brand begår också andra brott, främst skadegörelse och inbrott. En analys av underliggande orsaker visar att förhållande som betyg, inställning till skolan samt fritidsaktiviteter har betydelse för risken att anlägga brand. Vid en närmare analys visar det sig att fritidsaktiviteter samt inställning till skola är två faktorer som påvisar starkt samband med att anlägga bränder.

Enligt olika studier kan det finnas ett flertal motiv till att anlägga en brand.

1. Avbryta skolverksamhet. Branden blir ett medel för att förändra en situation eller för att undvika något som kan upplevas som obehagligt som t.ex. ett prov. Ofta anläggs bränder under skoltid på toalett eller förvaringsutrymmen.
2. Dölja annan brottslighet. En brand kan anläggas för att ta bort spår av andra brottsliga handlingar eller försvåra identifiering av gärningsperson.  Alkohol och droger kan förekomma och påverkar situationen och branden anläggs utanför skoltid .
3. Skolbrand som bieffekt. Avsikten kan vara att skrämma andra, värma sig och anläggs utanför skoltid.
4. Frustration, vandalism och skadegörelse.En eller flera personer vill förändra en situation, antingen för att bryta tristess eller komma ur en omständighet som upplevs som jobbig eller till och med skamfull. I denna kategori finner vi de anlagda bränder som mer riktas mot någon eller något. Branden blir ett sätt att förstöra men också att trotsa auktoriteter och få utlopp för frustration. Branden anläggs ofta utanför skoltid.
5. Ekonomisk vinning. En anlagd brand blir ett sätt att få ut försäkringspengar och att någon får betalt för att t.ex. tända eld på en bil.
6. Hämnd. Anlagda bränder som är kopplade till känslan av frustration riktas mer mot en eller flera personer. Om någon upplever sig illa behandlad, hamnar i en konfliktsituation och känner sig frustrerad kan ett hämndbegär uppstå.
7. Konflikter. Anlagda bränder kan även användas vi situationer av sociala oroligheter. Där akuta konflikter uppstår mellan ungdomar och blåljuspersonal. Är ibland områdesrelaterade och uppstår i särskilda kontexter.
8. Psykiska problem. De personerna är ofta även dömda till rättspsykiatrisk vård eller vård inom socialtjänsten. De agerar oftast ensamma och är myndiga.  (Källa: Brandforsk Anlagd brand)

Förebygg anlagda skolbränder 

Det är samspelet mellan en säker fysisk miljö och en trygg social miljö som ger det bästa skyddet mot anlagda skolbränder. Att förebygga anlagda skolbränder handlar om mer än tekniska lösningar och brandskydd. Ett framgångsrikt arbete vilar på två lika viktiga ben: ett väl fungerande säkerhetsarbete och systematiskt brandskyddsarbete i kombination med det psykosocialt förebyggande arbetet. 

Säkerhetsarbete – skapa en trygg och brandsäker skolmiljö

Det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) är grunden för skolans säkerhetsarbete. Syftet är att minska möjligheterna att anlägga en brand, upptäcka bränder tidigt och begränsa skador om en brand uppstår.

• ett systematiskt brandskyddsarbete med tydliga rutiner och ansvar
• fungerande larm 
• ett system för att rapportera och följa upp incidenter
• rutiner för polisanmälan vid misstänkt brott,
• utbildning så att både personal och elever vet hur bränder kan förebyggas och hur de ska agera vid en brand,
• vid behov tekniska skyddsåtgärder, exempelvis kameraövervakning eller värmekablar för att förhindra anlagda bränder vid fasader.

Vanliga risker för anlagd brand:

• olåsta dörrar och fönster
• brännbart material nära fasad eller i förråd, trapphus, vindar, källare och andra sällan använda utrymmen
• olåsta soprum och andra biutrymmen
• papperskorgar som är felplacerade eller tillverkade av brännbart material
• öppna containrar placerade nära byggnader (sex meter från fasad)
• mörka och undanskymda platser som inbjuder till tillhåll
• håll grindar och bommar låsta så att obehöriga fordon inte kan köra fram till byggnaderna.

Det psykosociala förebyggande arbetet – minska motivationen att anlägga brand

Tekniska skydd är viktiga, men de förebygger inte de bakomliggande orsakerna till att en elev väljer att anlägga en brand. Därför är skolans elevhälsoarbete, värdegrundsarbete och trygghetsarbete minst lika betydelsefulla.

Ett starkt psykosocialt förebyggande arbete kännetecknas av:

• ett aktivt värdegrundsarbete där normer och attityder tydligt visar att eldande och skadegörelse inte accepteras
• ett väl fungerande elevhälsoarbete som tidigt fångar upp elever i behov av stöd
• samverkan med andra samhällsaktörer, exempelvis genom SSPF
• polisanmäl brandrelaterade händelser
• undervisning i brandskydd och brandkunskap så att eleverna förstår konsekvenserna av anlagda bränder

Om en eller flera elever har anlagt brand på skolan kan det uppstå behov av att samtala med dem om konsekvenserna. För att underlätta samtalet finns handledningen med öppna frågor och fakta om brandrelaterade brott.

Handledning- Konsekvenssamtal med elever som anlagt brand.pdf

Kunskapshöjning

Här finns filmer och information till skolpersonal. Utbildningsmaterial till elever finner ni under respektive åldersgrupp.

Myndigheten för civilt försvar

Myndigheten för civilt försvar (MCF) har en samlingssida vid namn Säkerhet i skola. Här finns information och dokument för olika situationer i skolor som stöd för aktiviteter som bad med barngrupp, brandfarliga vätskor på utflykter samt information om bränder i skolor.

Säkerhet i skola

Diskoteksbranden i Göteborg

Den 29 oktober 1998 inträffade en tragisk diskoteksbrand där 63 unga människor miste livet och flera ungdomar skadades. Det är en händelse som för alltid har präglat vår stad, våra kollegor och vårt arbete inom Räddningstjänsten Storgöteborg.

Klicka på bilderna för att se filmerna om Diskoteksbranden

En film av Räddningstjänsten Storgöteborg 

En kortdokumentär om diskoteksbranden 1998 av Roozbeh Behtaji. Producerad för Stadsmuseets 1900-talsutställning Grejen med Göteborg.

Brandofferanhörigas förening i Göteborg

Föreningen skapades efter Diskoteksbranden och erbjuder föreläsningar och studiebesök i brandlokalen.

Kontakta Brandofferanhörigas förening