Bild för länk -

Kamratstöd - för ett hållbart yrkesliv

28 oktober, 2021, kl 15:25

När brandpersonalen på Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har varit med om en komplicerad eller traumatisk händelse kan kamratstödet på RSG kopplas in. Här får vi träffa Josefin Åkerström som är ansvarig för kamratstödet och Martin Platerud, brandman, som har erfarenhet av vad kamratstödet betyder för honom personligen och för arbetslaget.

Kamratstödjare är i beredskap dygnet runt och kallas in när det finns behov av att få prata genom och bearbeta en händelse. Två kamratstödjare träffar då personalen för ett avlastande samtal.

Vad är ett avlastande samtal?

- Syftet är att alla ska få en tydlig och enad bild av händelsen, att de får förståelse för helheten och därmed lättare kan bearbeta det som skett och gå vidare, förklarar Josefin Åkerström, som har arbetat med kamratstöd i fyra år.

Vid ett avlastande samtal så ensas bilden och tillsammans pusslas helheten av händelsen ihop.

- Ofta har varje person sin egen upplevelse med sig och kan därmed ha luckor i händelseförloppet. Det kan leda till frustration och svårighet att lägga händelsen bakom sig, berättar Josefin.

All personal som arbetat med händelsen samlas. Det kan vara från flera brandstationer, från vår Larm och ledningscentral och ibland även polis- och ambulanspersonal.

- Tillsammans går vi genom händelsen i kronologisk ordning, bit för bit, där alla får dela sin upplevelse. Kamratstödjarens roll är att leda samtalet, fördela ordet, uppfatta när något "skaver" och informera om vanliga reaktioner efter en händelse. Men vi ska även vara uppmärksam på om någon behöver lotsas vidare till professionell hjälp, säger Josefin.

- Det leder i slutändan till trygga och professionella yrkespersoner då de vet att, om de hamnar i utsatta situationer, finns ett omhändertagande efteråt, förklarar Josefin.

Det är en fördel om samtalen sätts in så snart det går efter en händelse och det kan röra sig om vilken tid som helst under dygnet. Helst innan personalen hinner gå hem efter passet.

- Risken är annars att man hinner skapa sin egen bild över vad som hänt vilket kan leda till onödiga missförstånd och att det tar längre tid att lägga händelsen bakom sig. Det är viktigt att brandmännen hinner duscha byta om och kanske även äta innan vi sätter igång. Annars har vi ofta köpt med något att äta på under samtalet, berättar Josefin

Samtalen skapar även en gruppdynamik och kan öppna upp spontana samtal efteråt vilket även leder till fortsatt bearbetning, att man lär känna varandra bättre och får förståelse för varandras tankar.

Vem initierar kamratstöd?

Alla som arbetar på olycksplatsen, brandmän eller räddningsledare kan initiera kamratstöd. Även personal som inte är direkt involverad och kan se händelsen från ett annat perspektiv kan uppmärksamma att kamratstöd kommer att behövas.

-På olycksplatsen bygger man upp ett försvar mellan tankar och känslor för att kunna agera på ett bra och professionellt sätt. Det är helt normalt och logiskt att vi fungerar så, säger Josefin. Därför är det viktigt att även personalen som arbetar i bakgrunden, till exempel i Ledningscentralen, kan se och förstå att behovet av kamratstöd kan uppstå när arbetet på olycksplatsen är över.

Arbetsgivarens omhändertagande

Kamratstöd är även ett sätt för arbetsgivaren att uppfylla en god arbetsmiljö och ha ett omhändertagande för sin personal som inte sällan hamnar i situationer som är svåra och komplexa.

När aktiveras kamratstöd?

Kamratstöd aktiveras exempelvis om någon har omkommit eller vid en händelse som på annat sätt påverkar brandmannen extra mycket.

- När behov av kamratstöd uppstår är det ofta att brandmännen upplevt någon av stressorerna; hot, förlust eller ansvar. Hot kan vara att det skett en incident under larmet där det var nära att någon skadades illa, eller fysiska eller verbala hot från folk på platsen. Förlust kan vara om barn skadas, starka reaktioner från anhöriga, dödsfall eller om egen personal skadas. Ansvar kan vara om räddningspersonal tvingas prioritera bland skadade på olycksplatsen.

"Jag hade tur"

Martin Platerud är brandman och har genom sina år på RSG fått erfarenhet av vad kamratstöd kan betyda, både i personliga samtal och i samtal i grupp.

Det var för ca fem år sedan som RSG fick larm om brand i ett bostadshus i Johanneberg. Martin var för natten medåkare på stegbilen. När larmet kom in vid 5-tiden på morgonen var de på en eftersläckning av en tidigare brand och fick snabbt lämna för att ansluta till branden i bostadshuset.

Där börjar de förbereda släckningsarbetet och Martin höll på att ta på sig sin säkerhetsutrustning för att åka upp i stegen när en fönsterruta på 7:de våning plötsligt gick sönder och glas rasade ner över honom. En skärva skar av fyra senor i handryggen och en skärva skar in i nacken.

Martin sprang bort till ambulansen som stod uppställd på olycksplatsen och blev körd direkt till sjukhuset. Där fick han veta att skärvan i nacken var två millimeter från kroppspulsådern.

– Så det var riktigt nära... Jag hade tur, konstaterar Martin.

Någon i min närhet att prata med

Laget som Martin arbetade med fick avlastande samtal under nästkommande arbetspass och Martin själv fick kamratstöd på sjukhuset. - Jag var rätt dålig då men jag minns att det fanns en lugn och stabil människa hela tiden i min närhet att prata med, berättar Martin. Det var Martins chef och en kamratstödjare.

När Martin blev utskriven från sjukhuset träffades laget hemma hos Martin för avlastande samtal tillsammans med två kamratstödjare. - Jag fick två mycket bra kamratstödjare som jag hade kontakt med under hela min sjukskrivning och det är jag väldigt tacksam för. De har bidragit till att jag har kommit tillbaka till brandmannayrket.

- Jag hade någon att bolla med, kunde ta upp känsliga frågor. De har tystnadsplikt så jag kunde prata om allt och vara trygg i att det stannade mellan oss.

Varje avlastande samtal är bra

När det gäller avlastande samtal i grupp så beskriver även Martin att samtalen hjälper till att skapa en helhetsbild och en förståelse för alla delar i en händelse och att man då har lättare att bearbeta och gå vidare.

- Jag kan fundera över hur en olycka har gått till i stort – och under dessa samtal får jag ofta många av svaren. Tankarna efteråt finns kvar, men jag har fått en helhetsbild.

- Även att bara få prata av sig kring det som hänt är bra. Varje gång vi får kamratstödjare till laget är det bra!

Räds inte samtal på olycksplats

Martin berättar att kamratstödet även har utvecklat honom som person. - Det har gett mig erfarenhet att kunna prata med människor på olycksplatsen som påverkats av händelsen, såväl drabbade som anhöriga.

-Vi är olika som personer och händelser berör oss på olika sätt. Som brandmän har vi ofta olika uppgifter under en olycka där vissa brandmän kan ha mer behov av kamratstöd än andra i efterhand. Just där och då kanske det inte känns nödvändigt, men det kan komma reaktioner flera år senare om man fyllt på med olika svåra händelser som inte bearbetats. Och vi ska må bra i långa loppet – genom hela vårt yrkesliv.

Fakta om kamratstöd

På RSG finns idag en grupp med 13 kamratstödjare som har utbildats internt. Utbildningen består bland annat av hur man reagerar vid olika krisreaktioner, uppbyggnad av individuella samtal och gruppsamtal och följs sedan av en praktiktid där man följer erfarna kamratstödjare under ett år. Allt för att känna sig trygg i att hantera sitt uppdrag.

RSG har arbetat med kamratstöd i över 30 år. Det startade efter branden på passagerarfartyget Scandinavian Star 1990 och är sedan dess en etablerad verksamhet för räddningstjänsten.

Hittills i år har vi genomfört 38 samtal och det brukar varje år ligga på 30-40 samtal.

Om du eller någon i din omgivning råkar ut för, eller bevittnar en olycka eller annan allvarlig händelse är det vanligt och naturligt att bli känslomässigt berörd. Här kan du läsa mer om vilken hjälp du kan från från olika organisationer och verksamheter.