Varför anlägger ungdomar bränder?

Endast några få procent av eleverna enligt BRÅs skolundersökning uppger att de tänt eld på något värdefullt under det senaste året. Att anlägga brand är ovanligt och merparten av de som uppger att de anlagt brand också begår andra brott, främst skadegörelse och inbrott. En analys av underliggande orsaker visar att förhållande som betyg, inställning till skolan samt fritidsaktiviteter har betydelse för risken att anlägga brand.

De flesta anlagda bränder startas av barn och ungdomar. Många bränder anläggs också utan att det finns ett tydligt uppsåt. Att barn och ungdomar leker med eld är vanligt. Ofta skiljer de mellan ”att elda” och ”eldande med tändare” respektive att anlägga brand. Enligt svensk forskning är lek med eld vanligt i skolor och lika vanligt bland pojkar som flickor.

Orsaker kan vara att markera status i en grupp, att ”vara tuff ”men också att det ger spänning, en ”kick” eller att man gör något på grund av tristess.

För många barn och ungdomar kan att ”elda” vara en aktivitet som ger stimulans och tillfredsställelse i sig, det påverkar deras relationer genom att de får bekräftelse från andra samtidigt som situationen är spännande men ganska lätt att kontrollera och sällan går överstyr. Anlagd brand däremot ses av ungdomar som något mer allvarligt. Något som man inte bagatelliserar och att det ofta sker i grupp.

Personrelaterade faktorer och sociala situationer

Mycket av den forskning som bedrivs om anlagda bränder inriktas mot brandanläggare och deras personliga egenskaper. Vid analys av de 5% som uppger att de anlagt bränder enligt ovan framkommer också starka samband med annan brottslighet som skadegörelse och inbrott. Vid en närmare analys visar det sig att fritidsaktiviteter samt inställning till skola är två faktorer som påvisar starkt samband med att anlägga bränder. Enligt olika studier kan det finnas ett flertal motiv till att anlägga en brand.

Instrumentella motiv till anlagda bränder

Avbryta skolverksamhet

En anlagd brand kan avbryta en viss aktivitet som t.ex. skolarbete. Branden blir ett medel för att förändra en situation eller för att undvika något som kan upplevas som obehagligt som t.ex. ett prov. Det är lika ofta pojkar som flickor. De är 15 år eller yngre och agerar i par. Anläggs underskoltid på toalett eller förvaringsutrymmen.

"Alltså dom försöker göra det på skojs skull så man ska få håltimme så man slipper lektionen, så dom gör det bara för skojs skull”. Ungdom

"Jag tror att dom bränner på toan för att det är ingen som ser dom. Dom går in på toan, dom har stängt dörren, tänder på, går ut stänger dörren, och går ut”. Ungdom

Dölja annan brottslighet

En brand kan anläggas för att ta bort spår av andra brottsliga handlingar eller försvåra identifiering av gärningsperson. Det visar sig ofta vara pojkar i åldrarna 15 -18 år som agerar i grupp. Alkohol och droger förekommer och påverkar situationen och branden anläggs utanför skoltid .

Skolbrand som bieffekt

Pojkar 15-18 som agerar i grupp. Avsikten kan vara att skrämma andra, värma sig etc. Anläggs utanför skoltid.

Frustration, vandalism och skadegörelse

Detta motiv handlar om att en eller flera personer vill förändra en situation, antingen för att bryta tristess eller komma ur en omständighet som upplevs som jobbig eller till och med skamfull. I denna kategori finner vi de anlagda bränder som mer riktas mot någon eller något. Branden blir ett sätt att förstöra men också att trotsa auktoriteter och få utlopp för frustration. Skadegörelse motivet återfinns ofta hos pojkar som är 15 år eller yngre som agerar i grupp. Dessa anläggs utanför skoltid.

Ekonomisk vinning

En anlagd brand blir ett sätt att få ut försäkringspengar och att någon får betalt för att t.ex. sätta fyr på en bil

Känslomässiga och psykosociala motiv

Hämnd

Anlagda bränder som är kopplade till känslan av frustration riktas mer mot en eller flera personer. Om någon upplever sig illa behandlad, hamnar i en konfliktsituation och känner sig frustrerad kan ett hämndbegär uppstå.

Konflikter

Anlagda bränder kan även användas vi situationer av sociala oroligheter . Där akuta konflikter uppstår mellan ungdomar och polis men även ibland med brandmän under utryckning. Är områdesrelaterade och uppstår i särskilda kontexter.

Psykiska problem

De personerna är ofta även dömda till rättspsykiatrisk vård eller vård inom socialtjänsten. De agerar oftast ensam är myndiga. Anläggs utanför skoltid.

P-O Hallin och Nicklas Guldåker, Malmö Högskola och Sara Uhnoo och Hans Ekbrand, Göteborgs Universitet. Brandforsk 2013