Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Vi jobbar för fullt för att hålla nödvändig beredskap även vid större personalbortfall

25 mars, 2020, kl 14:49

Aktuell Coronapandemi påverkar i rådande läge hela samhället, räddningstjänstens verksamhet är inget undantag.

Sjukskrivningar, vård av barn och försiktighetsåtgärder rekommenderade av myndigheter medför risk för en kraftigt påverkad personaltillgång under en väsentlig tid framöver.

Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) jobbar för fullt för att kunna hålla nödvändig beredskap även vid större personalbortfall. Precis som övriga samhällsviktiga funktioner har RSG ett pågående arbete att utifrån tidigare pandemiplanering nu förfina och förbättra planeringen för vilka åtgärder som krävs för att klara sitt räddningstjänstuppdrag även när stora delar av personalen är sjuka eller frånvarande.

- Vi har, under omständigheterna, kontroll över läget. Vi hoppas att situationen förändras till det bättre, men givetvis planerar vi för hur vi ska jobba under en lång tid framöver. Vi ställer om i hela verksamheten så att vi kan prioritera de mest kritiska räddningstjänstuppdragen, säger Lars Klevensparr.

I RSG:s beredskapsplanering utgår man främst från de prognoser som Myndigheten för Samhälls­skydd och beredskap (MSB) tagit fram, bland annat att samhällsviktiga verksamheter behöver vara beredda på att fungera även om halva personalstyrkan kan vara frånvarande en tid. RSG tar även sitt ansvar att förbereda sig även om läget skulle förvärras ytterligare.  

- Det finns ingen anledning för allmänheten att känna oro. Men det är klart att detta är ett svårt läge för hela samhället, inklusive oss. Ibland låter det som i media att vi redan nu är långt ner i eländes­spiralen men det är viktigt att vi tillsammans hjälps åt att skilja på planer och verklighet. Under slutet i förra veckan hade vi upp till en handfull frånvarande jämfört med vår normala lägsta beredskap men redan från och med i måndags är vi tillbaka i ett bättre läge. Det läget försöker vi nu behålla ett tag till, även om det hela tiden naturligtvis behöver följas upp och pareras i verksamheten när situationen förändras.  När vi behöver aktivera delar av vår planering för en lägre ambitionsnivå ska det ske på ett kontrollerat och säkert sätt för medborgarna, säger Lars Klevensparr.

Beroende på hur frånvarosituationen förändras upp och ner under denna långa resa kommer åtgärderna varieras. Det handlar till exempel om att göra fler brandmän och ledningspersonal tillgängliga genom omställningar av annan verksamhet, förändringar i arbetstid och ökad arbetstid för de som är friska. Men i planeringen ingår också att ha en tydlig plan för hur prioriteringar ska hanteras vid behov av vissa ambitionssänkningar i beredskapen för att skapa uthållighet i de mest tidskritiska och viktiga delarna.

- När vi pratar om uthållighet handlar det främst om att kunna säkra tillgång till personal med nyckelkompetens och dels att säkra upp att vi i lite längre tidsskala klarar av bemmaningen om vi hamnar i en belastande senvår/sommar med många terrängbränder. Taktiken är att inte spurta i början av maratonloppet och för att underlätta den resan är det också viktigt att alla i samhället tar sitt ansvar att förebygga och undvika olyckor. Det kan handla om att undvika att bränna gräs, vara extra försiktigt i skog och mark samt att vidta åtgärder för att slippa onödiga automatiska brandlarm, säger Lars Klevensparr.

Vilken påverkan vi ser på den kommunala ekonomin kommer väsentligt mycket längre fram, här hänvisar vi till politiken att göra nödvändiga prioriteringar för att minska negativa effekter på välfärden, säkerheten, tryggheten och omtanken.